felicia

Först hade jag inte tänkt skriva något idag, men så ångrade jag mig lite smått..
Vad gör man när det känns som om alla vänner man en gång kände bara försvinner ?
Vad hände med det som en gång fanns, vart tar det vägen ?
Hur kan en vänskap bara försvinna sådär, vad är det som går fel, vad gör jag fel ??

Det finns en massa jävla frågor som jag inte ens kan svara ja eller nej på, jag kan inte ens ta på mig hela skulden för att vänskapen försvinner.. För allt kan väl inte vara mitt fel, eller kan det ?
Ett tag trodde jag att det fanns ett hopp, man behöver inte vara jätte lika för att vara vänner, men det hopp jag en gång såg, det har krympt och är nu nere på noll.. Varför ska jag alltid lyckas med att förlora dom som betyder eller betytt mest för mig ?? Varför kan jag inte lyckas med en enda vänskap, är jag så dålig som vän ?
Vad har jag missat i vänskaps kursen ?
Lyssnar jag inte tillräckligt eller säger jag fel saker ?? Tala bara om vad jag gör för fel!

Jag orkar inte undra längre, så varför inte bara säga "bye, bye" och gå vidare med livet utan den vän som jag en gång kunde gå genom eld för att hjälpa.. Jag tror att jag bestämt mig för att göra precis det, jag skiter i att vara den förstående vännen som försöker peppa, hjälpa och stötta i alla lägen, dag som natt.. Det verkar inte uppskattas av någon, så nu är det bara jag som gäller, ett stort jävla ego ska jag bli,.. Mitt nya liv som ego, rätt intresant, men tyvärr är det nog dagens sanning.. Det spelar ingen roll att man alltid finns där och lyssnar när någon behöver prata, det blir skit tillslut ändå.. Man kommer ifrån varandra på ett eller annat sätt och när det händer, så dör något inuti en..
Det här blev ett väldigt deppigt inlägg, men min energi är som bortblåst och jag orkar inte mer, jag är trött på allt.. Skulle helst av allt gå i ide och sova vintern ut och sen vakna till våren med solen som väckarklocka..

Nu ska jag fylla veckan med träning och mina tankar ska ut till skogen, där ska dom flyga iväg och stanna i nån gran!